Dagens studenter ser morgondagens Skellefteå

Hur kommer egentligen framtidens Skellefteå att se ut?
Nya älvsnära stadsdelar växte fram när kommunen gav studenterna sommarjobb och fria tyglar.
– Det finns jättemycket potential i Skellefteå, säger Elvira Lundvik som läser samhällsplaneringsprogrammet på Umeå universitet.

Elvira fick tillsammans med Sofie Hedman, som läst klart arkitektur, visualisering och kommunikation vid Malmö Högskola, och Fredrik Edlund som läser samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå universitet, en annorlunda utmaning till sommarjobb. Alla är uppvuxna i Skellefteå och såg sin chans att söka sig till hemorten under sommaren när det utannonserades sommarjobbare till Samhällsutveckling. Lars Hedqvist som är planeringschef för Samhällsutveckling på kommunen blev deras handledare mellan 7 juni och 31 augusti.

Förhoppningen är att exploatörer och byggherrar ska bli ännu mer intresserade för vår stad

Studenterna skulle se på Skellefteå med sina nya ögon och klura ut hur framtidens Skellefteå skulle kunna se ut. En kreativ utmaning för att visa på vilka möjligheter det finns.
– Förhoppningen är att exploatörer och byggherrar ska bli ännu mer intresserade för vår stad. Vi ville så ett frö och göra förslagen så realistiska som möjligt utifrån vad vi lärt oss, till exempel det här med strandskydd. Allt är mycket mer komplext än vad gemene man kan tänka sig, säger Sofie.

Maximera Scharinska för Northvolt

De fick ett antal tomter och skulle utifrån området rita ett förslag på hur det skulle kunna se ut som färdigbyggt.
– Vi kompletterade varandra bra. Jag är mer åt det teoretiska hållet, Fredrik kan det tekniska och Sofie det arkitektoniska, sedan har vi slagit våra kloka huvuden ihop, säger Elvira.
De säger sig har lärt mycket av månaderna på Samhällsutveckling. Efter några veckor av introduktion kom studenterna att stå på egna ben och en plan började ta form på deras skissbord.
De utgick från åtta befintliga tomter – största utmaningen blev Scharins industriområde på 33 hektar.
Arbetsnamnet blev Ursviken Hamnstad etapp 1.

 
Ursviken Hamnstad

På skisserna syns moderna bostäder i form av radhus, fyravåningshus, grönytor och gångstråk vid vattnet. Det älvsnära läget var viktigt att nyttja som en stark resurs – därav namnet Ursviken Hamnstad som flörtar med Hammarby Sjöstad i Stockholm.
– Vi kände att vi behövde ta oss ut till Scharinska för att få en verklig bild av hur området ser ut. Då förstod vi hur stort det var, säger Sofie.
– Vi begränsade oss till en tredjedel av området för att det ska bli lönsamt för en exploatör att kunna etablera sig här och nu, sedan har vi också gjort ett förslag på hur det går maximera området om Northvolt kommer hit, säger Elvira.

Ett annat område som bryter av från mängden blev Tuböle som bygger på radhus nära älv och stad. De är extra nöjda med den unika lösningen för studenter då det ligger nära Campusområdet.
– Vi fick faktiskt en idé från en kollega om att göra småhus för studenter. Så vi ritade småhus på 25 kvadrat och en gemensam byggnad – där hade vi jättegärna bott själva som studenter, säger Sofie.

  
Tuböle studentby

Åbacka blir Klosterholmen

Skellefteå är Sveriges till ytan största kustkommun vilket för med sig vissa utmaningar, men även stora möjligheter.
Barnkollo-området i Burvik ritade studenterna om till en camping och fritidshustomter.
– Det är ett jättefint område där ute, med mycket sommarstugor i närheten. En del kanske inte uppskattar att vi rivit kollot i våra planer, men de är nedgångna i dag och på grund av strandskyddet på 100 meter går det inte att bygga vad som helst. Därför blev det en mysig camping och sommarstugor, säger Elvira.

För att Skellefteå ska vara intressant för en stor del av människor, räcker det inte med att bara ha ett intressant centrum


I Bureå växte Åbacka och Klosterholmen fram – trevliga boenden med flerfamiljshus i lummig miljö.
– För att Skellefteå ska vara intressant för en stor del av människor, räcker det inte med att bara ha ett intressant centrum. Överallt pågår en urbanisering, men det går inte bara tänka på stadskärnan när man planerar för ett attraktivare Skellefteå. Det är grymt viktigt att hitta en balansgång för att vi ska bli 80 000 invånare och då blir det ännu viktigare med till exempel välutbyggd kollektivtrafik, säger Sofie.

 
Burvik/ Klosterholmen

Ett exempel för att motverka segregation i framtidens Skellefteå är fortsättningen av Erikslid, mot OK-Q8-macken, där studenterna vill se lägenhetshus. 375 lägenheter med en blandning av hyresrätter och bostadsrätter.
– Grundtanken är att alla ska få bo i samma område, det ska inte alltid vara en fråga om hur starkt kapital man har, säger Elvira.
Andra intressanta bostadsområden blir Sportfältet ute vid Brännan/Sjungande Dalen och Rösberget på Sunnanå.

 
Sportfältet/ Rösberget

– När jag varit ute och cyklat i Skellefteå och sett olika markområden har jag upptäckt att vi har jättestora möjligheter att bredda oss geografiskt. Fina, spännande områden med jättestor potential. Men det är precis som Sofie säger, alla resurser ska inte läggas i Skellefteå när vi har flera samhällen runt kommunen som också ska vara intressanta för inflyttning. Boende är en otroligt stor del när man ska locka nya invånare, menar Elvira.

”Vi har lärt oss mycket”

En annan dokumenterat viktig parameter är ett levande kulturliv och därför gläds de över att Skellefteå ska bygga ett kulturhus. Sofie har studerat kommunikation runt samhällsbyggnad och förstår vikten av att kommunmedborgarna involveras i vad som händer.
– På sikt kan det bidra till ökad inflyttning eftersom Skellefteå blir en mer attraktiv stad med ett kulturhus. Det gäller att informera medborgarna under processens gång och låta dem förstå varför nyetableringar genererar utveckling. Jag har förstått att en del varit kritiska för att det inte funnits tillräckligt med information, men det finns utmaningar med att förmedla arkitektur till olika målgrupper, säger Sofie.

Vad tycker ni om slutresultatet på ert sommarprojekt?

– Jag tycker att vi lyckats bra, vi har sett på Skellefteå med nya ögon. De som jobbar på vår avdelning har också gillat våra idéer och förslag. Det vore jättekul om det i framtiden skulle byggas något där man kan ana att vi haft ett finger med i spelet, säger Sofie.
– Vi har verkligen lärt oss mycket, allt från olika program till hur komplext det är att etablera nya bostadsområden, och samtidigt har det varit väldigt roligt, tillägger Elvira.