Ge plats – ögonöppnare för både fotografer och modeller

Med kampanjen ”Ge plats” slog Skellefteå kommun ett slag för att förändra attityder och skapa större utrymme för normbrytande. Syftet var att bli en attraktiv plats för fler. Och för både fotograferna och de lokala profiler som ställde upp som modeller blev kampanjen en ögonöppnare.
– Ge plats blev en väckarklocka för mig och idag reflekterar jag över bilder på ett helt annat sätt, säger läkaren Karin Granberg som blev porträtterad.

Det var våren 2016 som Skellefteå kommun bjöd in fotografer, journalister och personer som jobbar med kommunens och platsvarumärkets kommunikation till en dag med föreläsningar och en workshop. Deltagarna fick först lyssna till Anna Galin som berättade om normkritiskt perspektiv i det skrivna ordet och sedan till Marit Israelsson som föreläste om jämställdhet i det redaktionella arbetet.

Och med bilder som publicerats både i tidningar och i andra kanaler visade Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson hur kvinnor med makt ofta får sin maktposition förminskad genom att de framställs som sexiga, busiga, barnsliga eller i absurda poser. Samtidigt som männens maktposition ofta förstärks genom att de porträtteras som ansvarstyngda, rationella, seriösa och visionära – de bedöms utifrån vad de kan, inte utifrån utseendet.

Elisabeth Eriksson

– Det var ett viktigt och intressant ämne och vi fick tips på hur vi kan tänka i en fotosituation. Bilderna som Tomas visade hade jag tidigare kunnat bläddra förbi utan att reflektera kring – men i sammanhanget blev det tydligt hur dåliga de såg ut. Jag tror inte att det var fotografernas avsikt, det blev nog bara så. Han föreläste på ett bra sätt, utan att vara mästrande eller dömande, säger Norran-journalisten Elisabeth Eriksson.
Det är inte ovanligt att hon och kollegorna idag förväntas både skriva, fota och filma när de är ute på olika jobb.

– Det kan skapa en tidspress som i sin tur ökar risken att falla tillbaka i gamla mönster när det gäller att porträttera människor. Därför försöker jag vara bättre förberedd genom att ha en tydligare bildidé när jag kommer ut till jobben. På så sätt kan jag komma undan en del fallgropar, säger Elisabeth.

Ställer du själv andra krav på bilder idag?
– Nej, egentligen inte. Jag har alltid tyckt att alla ska porträtteras på ett så rättvist sätt som möjligt och det tycker jag fortfarande. Vi som jobbar med media ska självklart inte ta bilder som gör att människor känner sig obekväma och konstigt behandlade, men eftersom människor upplever saker olika så finns det även ett egenansvar hos den som blir porträtterad.

Är det något som inte känns bekvämt så ligger det hos personen att också flagga för det.

”Självklart att vi ska tänka så här”

Efter föreläsningarna var det dags för workshopen – en fotosession där de inbjudna fick i uppgift att porträttera lokala profiler tvärtemot traditionella könsnormer. Syftet var att bilderna tillsammans med statistik, frågeställningar och exempel skulle få fler att reflektera över och tänka om kring vem som får synas och på vilket sätt.
I en enkätundersökning som nyligen gick ut till deltagarna i Ge plats menar 12 av 17 fotografer att workshopen har påverkat hur de porträtterar människor. Fotograf Patrick Degerman konstaterar att han arbetade normkritiskt även innan, men att han blivit extra medveten om fallgroparna efteråt.

Patrick Degerman

– De finns alltid där i bakhuvudet. Under workshopen pratades det inte bara om genusperspektivet utan om andra aspekter också, som att även inkludera personer med exempelvis funktionsvariationer eller annan etnisk bakgrund, och det har jag med mig varje gång jag är ute på jobb, säger han.

Patrick upplever också att det blivit vanligare med normkritiskt tänk hos de personer han fotograferar.

– Jag ser en stor skillnad nu mot för bara tre–fyra år sedan och särskilt bland yngre människor. Det känns bra att Ge plats fick så stort genomslag och att kampanjen uppmärksammades runtom i Sverige. Jag känner mig stolt över att Skellefteå tog det här initiativet och det känns självklart att det är så här vi ska tänka.

David Eriksson


”Kändes befriande”

Som kreativ chef och medgrundare till Skellefteåföretaget North Kingdom är David Eriksson van vid att bli porträtterad. Han agerade modell under Ge plats och konstaterar att deltagandet gav honom en tankeställare.

– Jag har blivit mer medveten om hur djupt rotade könsstereotyper är i vårt samhälle. Tidigare har jag inte riktigt tagit det på allvar, med idag förstår jag att mycket handlar om nedärvda beteenden som är kopplade till just genusbakgrund. Det var väldigt upplysande och det är otroligt värdefullt att fundera kring hur jag själv framställs i fotosituationer. Att inte falla för fördomar så att bilderna blir könsstereotypa, utan istället dra mitt strå till stacken genom att jobba med mina uttryck, säger han.

Bild på David Eriksson från utställningen

Bilderna från fotosessionen visades bland annat på skolor och användes till en utställning som prydde stolsryggarna på flygbussen och skyltar längs gågatan i centrala Skellefteå. Några bilder publicerades även i Skellefteå-Tidningen i ett reportage om kampanjen. En glad David Eriksson, liggandes på mage och med fötterna i vädret, prydde numrets förstasida.

 – Jag är född med en tanke om hur en entreprenör eller affärsman ska avbildas och därför var det obekvämt att lägga mig ner och vifta med benen och se gullig ut för det har jag aldrig gjort på bild förut. Men efteråt kändes det ganska befriande att få visa de sidorna som faktiskt är en del av mig. Det var inte bara clowneri framför kameran. Många som känner mig konstaterade att de i bildsammanhang sällan får se den David som de känner privat och det ser jag som ett gott betyg. Jag fick otroligt mycket positiv respons efter Ge plats.

Var det självklart för dig att vara med i kampanjen?
– Ja, av flera anledningar. Väldigt mycket var kopplat till mina tre döttrar och rädslan över att de inte ska kunna välja hur, när och på vilket sätt de blir avbildade. Alla föräldrar vill att deras barn ska kunna vara sig själva, så det här kändes som en viktig fråga för mig.

”Glad att jag fick chansen att lära mig”

Under sina nio år som lagläkare i Skellefteå AIK:s herrlag och i rollen som läkarexpert i tv-programmet ”Fråga doktorn” har Karin Granberg stått en hel del framför kameran. Under workshopens fotosession fick fotograferna styra modellerna hur de skulle posera framför kameran.

– Det var fantastiska bilder som fotograferna fick till och jag blev imponerad av de andra modellerna –alla gick all in och bjöd på sig själva. Min spontana reaktion över bilderna på mig var att jag såg ful ut och att jag borde se ut på ett annat sätt. Det säger mycket om vilket tänkande som finns kring hur vi ska se ut när vi porträtteras, säger Karin.

I enkäten som nyligen skickades ut till deltagarna svarar fyra av fem modeller att workshopen i stor eller mycket stor omfattning gett dem ökad kunskap om könsstereotyper. Samtliga menar att den påverkat hur de uppfattar och ser på bilder. Karin konstaterar att Ge plats blev en ögonöppnare för henne.

– Idag ser jag på bilder på ett helt annat sätt. Jag har fått ett automatiskt tänkande och har upptäckt att det finns många dolda budskap, både i bilder och i samhället, som jag tidigare bara accepterat rakt av utan att reflektera kring. Jag är glad över att jag fick vara med i kampanjen och att jag fick chansen att lära mig, säger hon.

Ställer du andra krav på fotografer idag?
– Nej, det gör jag faktiskt inte. Jag vill vara professionell i mitt yrke och litar på att andra vill vara det också. Därför lägger jag mig inte i deras yrken. Men Ge plats har påverkat hur jag själv fotograferar. Jag tänker till kring hur jag går tillväga och ibland får jag backa tillbaka och prova ta bilden på ett annat sätt.


Fakta / Det här är normkritik
Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på och ifrågasätta de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Det är ett verktyg för att främja lika rättigheter och möjligheter långsiktigt genom att ifrågasätta nuvarande arbete och kritiskt granska utveckling av en verksamhetsinriktning. Normkritik används också för att exempelvis analysera material, arbetssätt, texter eller bilder.
Källa: Jämställ.nu


Fakta / Det är normkritik – och så kan du bidra till ökad jämställdhet:
• Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på och ifrågasätta de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Det är ett verktyg för att främja lika rättigheter och möjligheter långsiktigt genom att ifrågasätta nuvarande arbete och kritiskt granska utveckling av en verksamhetsinriktning. Normkritik används också för att exempelvis analysera material, arbetssätt, texter eller bilder.
• Tänk mer medvetet på hur det faktiskt ser ut när olika personer porträtteras. Titta i tidningar, på tv, på reklam, i informationsmaterial. Vad ser du runt omkring dig?
• Reflektera över dina egna privilegier. Vad får du för fördelar utifrån det kön eller den personlighet du har? Vilka nackdelar finns det? Vad behöver du kämpa för och vad kommer naturligt?
• Börja räkna huvuden. Hur ser det ut i de sammanhang du möter? Hur många män och kvinnor finns med, och i vilka roller?
• Ifrågasätt de mest stereotypa poserna och miljöerna när du själv fotograferar eller blir fotograferad.
• När du har chansen, lyft fram de oväntade exemplen där uppfattningar utmanas.
• Diskutera hur ordval, bildval och titlar kan avgränsa vem du riktar dig mot. Till exempel i rekryteringsannonser och nyhetsartiklar.
• Behandla det normbrytande som normalt. Gör du en stor grej av det cementeras det som avvikande. Inkludera utan att markera.