Han styr skutorna i hamn

Som lots ser Mikael Martling till att de stora fartygen,
ibland upp emot 250 meter långa, lägger till precis rätt i Skellefteå hamn. En krävande uppgift, men Mikael älskar det.
– Lotsjobbet är det bästa med att vara på sjön och det bästa med att inte vara det. Jag får ha kontakt med naturen ute på sjön och sedan komma hem till familjen varje dag. Det är ett kanonjobb, säger han.

Mikael minns bara en farlig situation, då ett av repen till lotslejdaren gick av när han stod på den på väg ner mot lotsbåten.
– Det var tur att jag var så nära att jag kunde hoppa av just innan det andra repet gick av. Jag var bara en halvmeter ovanför båten, men det hade kunnat vara åtta meter. Men sånt ska inte kunna hända. Statistiken säger att det är ett säkert jobb om man är förberedd och noggrann, och det är man ju. Det är inte vanligt att en lots skadas i Sverige, säger han.

Mikael Martling jobbar som lots i Skellefteå hamn.
Lotsjobbet går ut på att styra de stora fartygen in till hamn och lägga till på precis rätt ställe, på det säkrast möjliga sättet. Båtar över en viss storlek måste ha  lotshjälp och den beställer man minst 24 timmar i förväg. Mikael och hans arbetskamrater i Skellefteå lotsar de båtar som ska till Skellefteå samt Skuthamn och Haraholmen i Piteå.
– Som lots måste jag kunna hantera alla båtar, från de som är helt varvsnya med massor av propellrar att laja med till en 50 år gammal rosthög som man knappt kan styra. Den variationen är kul. Det är också väldigt roligt att träffa besättningarna. Man hinner prata en timme eller så medan man lotsar in till hamnen.
Lotsstationen i Skelleftehamn har två båtar, en jetdriven som kallas sommarbåten och gör över 30 knop och en som kallas vinterbåten och är isbrytande. När det kommer en beställning om lotsning är det en besättning på tre man som åker ut. En båtman som kör, en båtman som följer med och håller uppsikt vid bordningen och en lots. Det tar omkring en kvart ut till bordningsplatsen för Skellefteå hamn och 25 minuter till Haraholmens bordningsplats.

 

"Klart det är svårt"

Mikael har koll på sina uppdrag bland annat genom en smart app.
– När jag möter besättningen berättar de allt jag behöver veta och jag kopplar också upp min ipad mot deras utrustning och får då en massa uppgifter. Hastigheten är den viktigaste. Sedan kör jag båten till kajen hela vägen. Antingen styr jag själv eller så tittar jag ut och ber en rorsman styra efter mina kommandon, det beror lite på sikten och om det finns kranar att ta hänsyn till. Jag kommunicerar med rodervinklar, till exempel tio grader styrbord eller 20 grader babord. Alternativt ger jag rorsmannen en kurs eller ett landmärke att styra på. Om det är svårt? Det är klart att det är svårt, det är därför vi har så gedigna kunskapskrav.
Om någon nu undrar – vad kallar man de stora bjässarna som lotsas in i hamnen. Är de skepp eller kanske fartyg?
– Nej, jag brukar säga att jag kör båt, säger Mikael och skrattar.
Han växte inte upp vid havet. Att han kom att gå till sjöss var lite av en slump och kanske lite av ett arv.
– Jag är uppvuxen mitt ute på Upplandsslätten men farsan kom från Tjörn, som har en väldigt stark sjöfartstradition, och han var väldigt förtjust i båtar. När jag hade gjort lumpen visste jag inte vad jag ville syssla med, så farsan frågade en bästis på ett rederi om de hade plats för en jungman. Sedan dess har jag aldrig jobbat i land.

Nära band till Skellefteå

Familjen Martling flyttade till Skellefteå från Uppsala för fyra år sedan. Det låter som ett stort beslut, men låg ganska nära till hands.
– Mamma kommer från Skellefteå och jag har min 97-årige morfar här, så jag har varit här mycket. Jag är till och med döpt i Skellefteå, så jag har väldigt stark anknytning hit. För mig var det inget större steg att ta och jag har aldrig ångrat det.
Mikael berättar att många blir glada och stolta när de får höra att familjen valt att flytta hit. Och han hade en framgångsrik taktik för att komma in i gemenskapen.
– När vi kom hit gick vi på hockey direkt och ungarna älskade det. Vi går på alla matcher och äldsta sonen är med i North Powers styrelse. Men jag växte upp med mormor och morfar i Skellefteå och farmor och farfar i Umeå, så jag är en av få som faktiskt tycker att det är kul när det går bra både för Björklöven och Skellefteå AIK.
Det finns också många andra fördelar med att flytta till en mindre stad tycker Mikael.
– Min yngste son har autism och han har fått ett så bra bemötande på sin skola här. Jag tror inte att det hade varit lika bra om vi inte hade flyttat hit.
– Dessutom köpte vi ett hus för hälften av det vi fick för det gamla, det är ju också en fördel, säger Mikael och ler.
Vädret och årstidernas växling är en annan sak som Mikael gillar med att bo längre norrut.
– Skelleftebukten kan vara väldigt stökig – när det blåser ostlig eller nordostlig vind är det knepigt, och på vintern kan isen röra sig mycket, men man får vända det till sin fördel.
Variationen mellan årstiderna är toppen. De ljusa sommarnätterna, den blåsiga mörka hösten. Och isen.

 

Vill locka fler till yrket

Lotsyrket är väldigt ovanligt – det finns bara omkring 210 stycken i Sverige. Alla är anställda av Sjöfartsverket och har en lång utbildning.
Ett krav för att kunna bli antagen är att man är sjökapten och dessutom har erfarenhet som befäl på moderna fartyg. Därefter läser man en grundkurs och gör betald praktik på mellan sex till tolv månader. För att få högsta behörighet kan det krävas fyra års praktik.
I Skellefteå jobbar just nu fem lotsar, men Mikael önskar att de var sex. Att hitta en lots i Sverige idag är svårt. För att visa tjusningen med yrket driver Mikael en egen kampanj.
– Jag har ett Instagramkonto som jag använder för att synliggöra yrket och väcka intresse hos åtminstone några ungdomar. Jag brukar ta med mina egna ungar ut på bordning.
Det är verkligt spektakulärt och jag hoppas att det gör intryck. Mina två äldsta söner har fått vara med och köra vattenjeten – det är häftiga grejer! Alla tycker det är ljuvligt att vara på sjön en sommardag, men får man aldrig uppleva det är det ju svårt att veta.

 

FAKTA: SKELLEFTEÅ HAMN/
PORT OF SKELLEFTEÅ

Skellefteå hamn/Port of Skellefteå i Skelleftehamn är en av Norrlands största hamnar. Sedan starten 1912 har hamnens trafik ständigt ökat. Inom hamnområdet lastas och lossas varje år upp emot 2 miljoner ton gods. Mycket av godset går till och från Boliden Rönnskär, och här finns också en oljehamn.
Just nu bygger man ut för att kunna ta emot fler och större fartyg. Havsbotten i hamnen muddras och landytorna på norra sidan av hamnen utökas. En ny kaj byggs för att göra det möjligt för 250 meter långa fartyg att angöra hamnen. I anslutning till kajen finns också planer på ett nytt industriområde. Utbyggnaden skapar förutsättningar för att lassa och lossa fler typer av gods och öka antalet transporter. Även miljövinsterna blir stora, då transporter på land från bland annat industrier och sågverk kan ersättas.
www.portofskelleftea.se