"Norrland är absolut i en medieskugga"

09 november 2016

Vi pratar med Robert Brännström, grundare till nyhetsmediet KIT och före detta skelleftebo. Han berättar om sitt jobb, tiden i Skellefteå och mediernas fokus på Stockholm.

 

Hej Robert, berätta vad KIT är för något?

– KIT är en digital publicist för en tid när människor läser journalistik i sin mobil och hittar den i sociala medier. Vi vill göra kvalitetsjournalistik för en målgrupp som är födda på 1970-, 80- och 90-talen och som vill ha lite bättre innehåll i sina mobiler.  Det har vi nu gjort i 18 månader och har idag nånstans kring 250.000 följare i sociala medier.

 

Vad är din roll?

– Jag grundade KIT tillsammans med Fredrik Strömberg och Peder Bonnier på hösten 2014 och fungerar idag som chefredaktör och ansvarig utgivare.

 

Många uppskattar att ni lyfter nyheter från hela Sverige, inte bara från Stockholmsområdet. Hur ser du själv på det?

– Vi vill göra intressant journalistik för en storstadsmålgrupp och försöker att hitta frågor och ämnen som kan intressera dem. Frågan om ett självständigt Norrland är en intressant fråga för många fler än bara norrlänningarna då det handlar om hur vi som land ska fördela gemensamma resurser. Det är ju en fråga som har legat och bubblat men där det har saknats ett faktaunderlag i diskussionen. Det tyckte vi var intressant och gjorde helt enkelt en Novusundersökning bland befolkningen i de fyra nordligaste länen för att se hur stort stödet för en självständighet verkligen är. Resultatet förvånade oss och i nästa steg blev vi nog lite förvånade att det faktum att fyra av tio norrlänningar ställer sig positiva till en självständighet inte plockades upp av så många nationella medier.

– Norrland är absolut i en medieskugga, nu finns varken TT eller TV4 på plats längre och frågor har svårare att leta sig in på nationell nivå. Samtidigt ska man ju också komma ihåg att bara 10 procent av Sveriges befolkning bor i den delen av landet, så det finns ju förklaringar till varför det är så. Men jag tycker kanske debatten om urban norm som har kommit sista tiden är ännu mer intressant, det vill säga hur landsbygden porträtteras och livsvillkoren utanför storstäderna beskrivs. Den frågan skär mycket mer i en stad- eller landkonflikt än just Norrland specifikt.

 

Du har bott i Skellefteå, hur var det?

– Jag är född och uppvuxen i Norsjö och när det var dags att börja gymnasiet flyttade jag som många av mina kompisar till Skellefteå. På den tiden fanns inget gymnasium i Norsjö. Som nyinflyttad till Skellefteå fick jag tag i en lägenhet på Strandvägen och hade otroligt roliga år i Skellefteå. Jag flyttade till Skellefteå precis när musiklivet började blomstra och tillbringade kvällarna på Röda villan och Urkraft.

 

Har detta påverkat ditt synsätt på medias bevakning?

– Jag upplever att rätt många som nu bor i Stockholm och jobbar på redaktioner har ungefär samma bakgrund som jag. Många har vuxit upp i Småland, Skåne, Norrland eller andra delar av Sverige och flyttat till Stockholm efter studierna. Men i den här frågan spelar inte min bakgrund in så mycket, tror jag. Vi försöker göra KIT för storstadsläsare, och efter decennier av lågprisflyg i Europa har många ofta en tätare relation till andra storstäder i Europa än resten av Sverige. Om jag bara tittar runt mig har fler som jag känner varit i Berlin än i Kiruna och det påverkar såklart vår journalistik då vi försöker vara intressanta och relevanta för den målgruppen.

 

Tack! Är det något mer du vill lyfta?

– Ja, om någon inte har hört podcasten Staden tycker jag att ni ska lyssna på den. Avsnittet om Skellefteå var otroligt intressant och förklarade för mig på ett begripligt sätt hur relationen mellan byarna och staden har växt fram.

Lyssna på podcasten här. 

Foto: Gordon Andersson.